tisdag 15 juni 2010

Fantastiska vänskap!

Jag måste erkänna att jag först blev lite ledsen och en smula irriterad. Kanske hann jag även tvivla ett ögonblick? Sedan blev jag direkt varm inombords, log lite grann och kände till sist ett enormt glädjerus.

Du var där och du stöttade på rätt sätt. Jag såg det inte först men blev sedan superlycklig för du är den vän jag behöver just nu.

Fortsätt alltid att vara som du är...Få mig att vända på pannkakan liksom...Det är du rätt bra på.
Puss, Fru F.

1 kommentar: