En vecka kvar för dem. Tretton år tillsammans för oss.

Med precis en vecka kvar börjar jag bli lite smått nervös. Eller nervös? Kanske snarare lite pirrig för att jag vill att allt ska klaffa. Jag var så lugn den dagen som var min dag, eller vår dag och nu vill jag att hon och han ska få känna samma sak på sin dag. Söndagshippan är avklarad och nu inväntas Bachelorpartyt. Läget är under kontroll och sablans skoj ska det bli. Klänningen är klar, även min och det ska bli superkul att få dra på sig dessa och njuta av ett underbart bröllop. För visst är det något visst med bröllop? Det tycker jag. Det är liksom magiskt på något vis.

Själva har vi precis firat tretton år som par nu jag och Mr Oa och det känns underbart. Min make skämde bort mig med en mycket fin present på självaste dagen. Jag fick en jättefin svart kavaj som jag är rätt säker på kommer bli väl använd. Fin va? Imorgon är det dop för lille Milo och present är inhandlad. Hoppas han blir glad. Nej, nu kaffekoppen sedan kvällskiftet. Det går rätt bra att jobba natt. Det kanske är lite min grej ändå?

Må så gott! Kram Fru F.