tisdag 24 februari 2009

Gör gott så får du gott...

... (Thailändskt ordspråk)


Något bra måste man ha gjort i livet för att förtjäna denna lycka! Den är total och omätbar med något annat. Helt fantastiskt!


Mina favoritpojkar tycks ha funnit varandra rejält och jag kan medge att jag är lättad!

Se så skönt de har det tillsammans:



Stolt mamma och matte



torsdag 19 februari 2009

"I hans blick står det skrivet: Det finns en mening med livet..."


...Nu har det landat en ängel...han har sitt liv i min famn... (Niklas Strömstedt)


Välkommen! Du är otrolig, go och alldeles, alldeles uuunderbar!!!


Du föddes Söndagen den 15:e februari kl. 18.28 på USÖ:s BB. Du vägde 3175 g och var 49 cm lång. Världens stoltaste föräldrar förstås!


Igår kom du hem och tiden har stannat, allt är alldeles, alldeles uuunderbart!!!


Snön föll vit över träd och gatlyktor och mitt hjärta slog mer än dubbla slag när vi klev in över tröskeln till vårt hem.


Välkommen Ebbe, välkommen


Mamma Annie-Frid

fredag 13 februari 2009

Kära kollegor och elever...


...tack för många härliga stunder tillsammans (och även till de mindre härliga som vi kämpat oss igenom på bästa sätt) ... Tack! - och tack igen för fina ord och presenter!


Ps. Ha attans skoj i kväll! :-) d.s


Kram från hon som sov mååånga timmar idag

onsdag 11 februari 2009

"Längtan, väntan o sakna'n"

Det är vad jag känner i kväll...16 dagar kvar och det har väl aldrig känts som tiden sniiiglar sig sååå som den gör nu...bara längtar, väntar och saknar...Tänk va? För första gången på nio månader skall sniglarna visa sig. Jag har förstått att det är många som känner så. Bebis du får komma ut till oss nu eller i alla fall snart eller åtminstone efter sportlovet...

Du är längtad,väntad och saknad!



Du är också längtad, väntad och saknad älskling!














Herregud! Jag brukar väl inte vara så här? Men kom hem nu Oa! Den här Norgeveckan känns som tusen gånger längre än min Italienvistelse! Och då snackar vi fyra dagar i jämförelse med tre månader! Jäpp, man bli helt klart påverkad när man är gravid. I detta fall verkar det bli synligt 16 dagar innan beräknad nedkomst, då är man skapligt förskonad ändå förstår jag.

Jag är skapligt påverkad nu i kväll känner jag!









måndag 9 februari 2009

...eller inte

...snart halv sju, jag är trött... eller inte?... kan inte bestämma mig riktigt. Vet inte heller om jag har mkt kvar på jobbet att göra... eller inte?... är allt klart... eller inte? Känner för att städa och pyssla den ena stunden... den andra inte... Ska jag träffa kompisar i kväll och käka middag... eller inte?...Ska jag klä på mig nu... eller välja TV:n en stund till... eller inte?...
Suck, gud så jobbigt det blev nu... sängen vore skön ett par timmar till men det går ju bara inte!...Nej, jag får dricka upp mitt morgonkaffe och sedan fixa mig för dagen helt enkelt!

Ciao!

tisdag 3 februari 2009

"Breakfast at Norrbyängen"


Uppe tidigt idag... riktigt tidigt... halv fem. Är pigg och lycklig. 23 dagar kvar nu till lilla Viran eller Ebbes tittar ut. Fantastiskt, eller hur? Vilken grej va? Det lilla livet hade många vaken timmar under gårdagen. Gud, så fantastiska bebismagkort min lilla fia tog, när jag och älskling agerade modeller och fia papparazzi under söndagen!

Ska bli så skönt nu att gå hem från jobbet till sportlovet. Är inte alls sugen att jobba mer nu. Tänk Annie-Frid Erichson säga en sådan sak va? Nej, det är sant. Nu är jag trött på det -att jobba och slita känns inte riktigt som min grej just nu. Känns lite i hjärtat när man under tisdagen frågar en av sina elever vad som egentligen är fel och man får svaret: "...men Annie-Frid jag vill ju inte ha en vikarie ju..." Lite avtryck sätter man alltså. Ibland undrar man ju... man kan tro att man lyckats fånga alla under en föreläsning, då det är alldeles tyst och blickarna är riktade framåt mot tavlan, wow tänker man...de är med. Sen får man helt plötsligt kommentaren: "Tycker du om kladdkaka?" Jag menar klart man undrar vad man håller på med. Men, det är ju trots allt det som gör hela jobbet på något sätt...

I vanligt fall brukar jag jobba när jag vaknat tidigt, men icke sa nicke, är ju totalt osugen på det...Det finns mängder av andra tänkbara alternativ... tror dock att jag bestämt mig för en morgonpromenad och en röjning med dammsugaran. Finns dock en hög riskfaktor att jag väcker min kära granne Gudrun, men det är en chans jag tar. Får besök i morgon och tänkte bjuda på lite fika i en miljö där dammråttorna inte längre lever.

Ja, du bebis...snart kommer du hem till Norrbyängen du med, då kan vi tillsammans äta tidiga frukostar och döda dammråttor med dammsugarn... tänk så mysigt va?

Vi ses! Afe