Okomplicerat.

Underbara barn. Tänk så mycket du skänker mig. Vilka tankar jag får. Din spontanitet. Jag blir imponerad. Du är ärlig, rättfram och rak. Du talar direkt från hjärtat. Du har självkänsla och kör hårt på din egen vilja. Du tror på din egna förmåga. Du ser. Du förstår. Du vill och du ser till att fråga för att lära hur. Du tror gott om dig själv och du tror gott om andra. Du säger hej till alla om du känner för det. Du hoppar i vattnet med sandaler. Du äter glass med öppen mun. Du går in med grusiga skor. Du har svarta arbetsbyxor i varmaste solsken. Du badar med kläder. Du spiller i soffan. Du är inte rädd för att göra fel. Du vågar friskt. Jag gläds med dig. Jag blir lycklig av att få dela mitt liv med dig. Jag lär mig av dig. Vad händer sen? Blir du vuxen? Rättar du dig i ledet? Våga alltid, alltid, alltid vara du och tro på dig själv och andra. Får jag välja umgås jag med dig, det är totalt okomplicerat och så ärligt, varmt och kärleksfullt. Som du och alla andra barn i din ålder är borde vuxenvärlden också vara. Lite i alla fall. Kan ni inte smitta den? Några virusdroppar skulle vara gott nog. Underbara barn.

/Fru J.